Livet med Lija

Banan slinker alltid ner men bara om jag får äta själv. Att mata henne är ett minne blott, hon ska bara äta själv med sin sked. Det resulterar i mat både högt och lågt men så är det när man ska lära sig.

Hjärtat sussar sött i sängen. Jag ska alldeles strax ansluta dit jag med, var bara tvungen att mumsa i mig en kanelbulle och ett glas julmust. Det är omöjligt att ha det ifred när hon är vaken. Inte så bra om hon äter en massa godsaker emellan måltiderna, det är nog trassligt med maten ändå.

När hon vaknar så ska vi försöka fortsätta att göra julfint hemma. En hel del städning återstår, det känns inte så kul att plocka fram julgrejer när det är stökigt hemma.

Igår hämtade jag ut ett stort, mjukt paket till Lija på posten. Hon fick syn på det imorse och blev helt bananas. Hon har förstått att det brukar vara något spännande i de där paketen...
Det är så mysigt att ha någon att köpa julklappar till. Fast vi kommer inte alls att köpa så mycket. Det har blivit sådant som vi iallafall har tänkt köpa till henne eller sådant som hon behöver. Men lite klappar under granen måste det ju vara såklart.

Några fler böcker ska hon nog få också för det är hennes favoritsysselsättning just nu. Pedagogiskt och bra dessutom.
Jag skulle också vilja hitta en sackosäck eller sittsäck till henne. Hon vill ju helst sitta på golvet hela tiden och på sista tiden har hon börja släpa ner kuddar och myser med på golvet. Jag tror att en sådan säck vore perfekt.





Mitt lilla mysgäng om dagarna. Lija, Mojjen och bebis i magen som sparkar på Mojjen.