Livet med Lija

Attack på blomman!

Helgen har varit jättemysig i höstrusket. Igår firade vi bröllopsdag och dessutom tioårsjubileum. Det var exakt tio år sedan vi träffades på krogen i Västerås och på den vägen är det. Tänk att vi har ett kärleksbarn hos oss nu och ett till på väg. Tänk vad underbart livet är!

Men mitt i det underbara så finns det såklart ett orosmoment. Mojjen mår relativt bra med hjälp av medicin samt anpassad kost. Han får behålla sin mat tack vare medicinen. Han har sovit hela helgen i stort sett, vill vara nära oss hela tiden. Han ligger i våra knän och bakom mitt huvud i soffan på sin kudde. Han är gosig och nöjd när han är vaken och verkar inte sämre än vanligt. Som tur är så gillar han verkligen sin nya mat trots att han är otroligt kräsen. Det svåraste är att hålla de andra katterna borta ifrån hans mat för den är tydligen supergod.
Inatt ska han sova med husse för imorgon ska jag lämna ett urinprov hos veterinären. Så det är bara han som ska gå på en låda utan sand. Vi får se hur det går...

I eftermiddag är det simhallen och babysim som väntar. Då vet jag en som kommer att bli överlycklig.

Jag funderar på att baka några plåtar kanelbullar ifall jag hinner, kanelbullens dag till ära.