Livet med Lija

Riktig stekare som mumsar mellanmål i soffan. Småsneglar på tvn samtidigt.

Lite av en magisk gräns att gå ner på tvåsiffrig nedräkning nu. Jag kommer ihåg denna dag med Lija, det kändes som om att det snart var dags. Man vet ju inte exakt heller, det kan var 80 dagar kvar likaväl som 120. Hoppas hoppas jag slipper gå över tiden och bara samla på mig en massa vätska.

Foglossning har kommit som ett brev på posten. Sedan någon vecka tillbaka så knakar det i höfterna när jag till exempel går i backar eller tar i med benen. Ländryggen liksom "glappar" och ibland bara blixtrar det till. Usch foglossning redan, det känns inte kul... Undrar hur det ska gå att vara själv med Lija om det blir värre och jag samtidigt kommer att bli tyngre och tyngre. Hur gör man då?

Jag ska iallafall beställa ett stödbälte som jag provade ut hos barnmorskan igår när vi var där. Det kändes som om att det kan hjälpa en aning iallafall.

Men i övrigt mår jag toppen. Lika bra som förra graviditeten. Det är som sagt en ljuvlig tid nu omkring vecka 25 när man ännu inte blivit för tung men det både känns och syns att man är gravid. Det är verkligen livets gåva och jag mår som en prinsessa med ett mirakel i magen och ett utanför.

Lija vilar och jag fastnade här. Vi har varit på öppna förskolan hela förmiddagen och busat och då sover hon alltid så bra på eftermiddagen. Däremot så tjorvar hon med maten nu igen. Jag får inte i henne någonting förrän fram emot kvällningen oftast. Jag förstår inte att hon inte blir hungrig?
Vad får hon energin ifrån?

Jag funderar lite på om det kan vara vällingen på kvällen och natten som är boven i dramat. Kan hon stå sig en hel dag på nattmålet med välling? Hon kanske inte står sig men det blir kanske drägligt på något vis. Hon går ju upp i vikt och ligger i överkant på sina kurvor så hon mår ju bra. Ibland är det väl bara så här..