Livet med Lija

Lija busar med N i sängen innan det är dags att sussa.

Idag känner jag mig som en zombie. Vi gick och la oss rekordtidigt igår, Lija somnade omkring klockan nio tror jag. Men inte kunde jag sova för det, nej då, jag låg vaken till halv ett då hon vaknade och skulle ha mat. Somnade kanske vid ett men sov sedan ryckigt och inte alls bra. Lija kom till mig omkring klockan tre och då blir inte sömnen något vidare tyvärr trots att det är mysigt.Så idag måste jag försöka ta en liten nap när Lija vilar, men det är så svårt eftersom att hon oftast bara sover 20 - 30 minuter åt gången. Jag har precis hunnit somna till när hon vaknar och då blir jag bara ännu mer seg.
 
Torsdagen är helt öppen och oskriven, känns ganska bra så kan vi fylla den med precis vad vi vill. Jag längtar litegrann efter att den mest kritiska perioden för RS-viruset ska vara över, omkring april månad. Då är även Lija nästan ett halvår så då kan man börja gå på öppna förskolan och så slipper man oron. Även om man försöker att leva relativt normalt och göra det man känner för så är man ju hela tiden orolig. Det är därför det har varit så bra att vi har en stor och sammansvetsad föräldragrupp, då släpps inga nya baciller in men vi är ändå som en liten förskola eftersom att vi är så många. Jag är så glad att Lija inte ens varit snorig ännu, peppar peppar, men det är ju inget man slipper ifrån så tids nog kommer det. Uff, det verkar jobbigt för mammahjärtat när ens minsta hjärta mår dåligt. Hoppas att vi slipper det ett tag till.



Lijas frisyr ser så rolig ut när det är en kal rand mitt bak på huvudet och så långa tesar mitt uppe på som faktiskt växer och blir längre och längre, Sötnosen min.