Livet med Lija

Will får ALDRIG hoppa i hoppgungan, nej Lija älskar det och hoppar och klättrar som en galning.

Har haft en soft dag med hemmamys större delen av dagen. Lija vaknade vid sju, ovanligt för att vara henne, men vi gick ner och fixade nenne och sedan la vi oss i sängen igen eftersom att Will fortfarande sov. Där låg vi i över en timme och tittade på barntv och kramades - helt underbart.

Åter igen fick jag mig en reminder om varför jag inte har henne på dagis. Tänk att missa den stunden och vara tvungen att stressa upp, väcka Will med mera. Nej fasen vad nöjd jag är med mitt beslut om att ha Lija hemma. Eller ja, vad är det att fundera på att välja att spendera tid med sin dotter?

Nej om jag skulle ha haft henne på dagis nu så hade det bara varit i egoistiskt syfte eftersom att vi ändå träffar  barn varje dag, går på öppna förskolan, träffar vänner med barn med mera. Däremot får Lija, som dagisbarn inte får, vara med sin mamma som är viktigast, dygnet runt. Barn under tre år behöver sina föräldrar först och främst som förebilder.
Lija slipper stress och tidiga morgnar. Vi gör allt i Lijas takt, vi går upp när hon vill, vi går ut när hon vill, vi läser bok, pusslar och kramas när hon vill. Säg -  låter inte det här ultimat för en liten tjej under två?





Lija älskade Wincent bilar så det står på önskelistan.

Fina vänner kikade upp utanför oss på eftermiddagen. Barnen lekte, Camilla och jag satt i gräset med småttingarna och pratade strunt samt avvärjde bråk. Bättre eftermiddag kan man inte ha. Vi gillar er mycket!