Livet med Lija

Lija firade till det till Melodifestivalen med en miniglasstrut med chokladsmak.

Megamys hela lördagen som har spenderats hemma. Både Lija och jag är lite förkylda och krassliga så det har varit skönt att ta det lugnt. N har passat upp på oss och höggravida jag har fått slappa på soffan och ätit en massa godsaker. Bland annat en supersmarrig äppelkaka med kardemumma, kanel och vaniljgrädde - mums sa både Lillebror och jag.

Jag läste någonstans att jag nu ska öka cirka ett halvt kilo i veckan de sista veckorna fram till förlossningen. Det låter bra i mina öron då jag hittills "bara" lagt på mig nio kilo sedan inskrivningen hos barnmorskan. Varken för lite eller för mycket utan helt enkelt lagom. Till skillnad från när jag väntade Lija och vågen stannade på plus 25 kilo vid förlossningen.
Självklart så hade det inte spelat någon roll för mig om jag hade ökat lika mycket denna gång också, allt för att bebis ska må bra, men det blir lite enklare att röra sig med färre kilon att bära på.

Jag vet inte om jag "dokumenterat" det tidigare men Lija äter alltid utan problem med gaffel eller sked numer, dricker ur glas, säger tack tack och ställer bort tallriken när hon är klar och innan maten så säger hon äta med söt dialekt.
Jag hinner inte med att skriva ner alla hennes framsteg med språket och kommunikationen känner jag. Det går med en rasande fart.
Hon pratar mer och mer, kläcker ur sig ord varje dag och river av rediga haranger emellanåt. Våran fina, fina skrutt!